Redigerad 2021-01-23
Huvudrubriker: Autonoma nervsystemet, Slaveriets historia, Kulturhistoriska strömningar och epoker, Rasbiologi.
Innan jag börjar behandla detta ämne vill jag lyfta fram min intention med både mina bloggar och min, som jag kallar det, livsundersökning som är ett försök att förklara konflikter såväl i den privata som politiska sfären. Det är således ingen akademisk avhandling dock med önskan att inspirera till nya tankar. Som bekant: att åtgärda ett misstag på samma sätt som den kom till ger ingen lösning, för att fritt citera Einstein. Det jag gör är att likt en filosof bolla en idé eller tes med olika metoder och modeller för kommunikation, vilka presenteras nedan. Mitt självpåtagna livssyfte med detta projekt är att Avslöja mänskligheten för att därigenom Föra människor samman vilka är mina riktmärken och likt glödlampsskaparen Thomas Edisons envishet kanske jag bara upptäcker det omöjliga i min önskan… eller…
Autonoma nervsystemet
Den här bloggen som du nu läser har haft sina processer. Jag inledde från början med en mängd definitioner, förklaringar och modeller för att få rätsida på vad rasism är men landade i mitt sista resonemang som det intressantaste och kopplat till vår känslostyrning genom vårt autonoma nervsystem. Ett system som vi inte kan göra något åt överhuvudtaget och hade vi kunnat det hade vi inte funnits idag. Så viktigt är det. För att förtydliga skulle man kunna kalla det för överlevnadsystemet.
För att kortfattat förklara detta system, det är nämligen mycket komplex, driver det våra inre organ i samklang med våra yttre upplevelser av omvärlden. De balanserar kroppens resurser allt för vår överlevnad. Om vi är ute i skogen och promenerar harmoniskt och plötsligt hör ett något ljud stannar vi upp och försöker förstå vad det är. Kroppen gör sig redo för att fly eller fäkta. Blodet försvinner från våra organ för att ge maximal syreupptagning till musklerna. När vi ser att det är en varg vet vi att vi ska fly. Fast det klart är det en snygging av rätt kön kommer vi att vilja föröka oss varvid kroppens resurser åter omfördelas till andra vitala delar.
Kanske har du sett omslaget till en av Tintins album med opalförsäljare med sotade glasögon? Kanske har du funderat på varför pokerspelare har solglasögon på sig? Faktum är att när vi får ett bra förslag vid en försäljning eller en bra hand blir pupillerna större och då avslöjar de sig. Det har är reaktioner vi inte kan göra något åt såvida vi inte drogar oss. Detsamma gäller vid förälskelse. Kolla in i hans eller hennes ögon på dejten… då vet du.
Skulle situationen vara det omvända att du känner dig frustrerad för att du vill göra något roligare någon annan stans kommer du förmodligen, utan att tänka på det, börja skaka foten fram och åter som ett tecken på att du nu vill gå. Det här försöker vi vid medvetenhet tygla när vi blir medvetna om det.
Detta ser jag som grunden för rasismen och alla andra försök till förklaringar av konflikter och bedömningar. Nämligen att när någon inte ser ut/beter sig som jag gör reagerar överlevnadssystemet. Det ska vara så. Om det vore på annat sätt skulle ingen av oss leva. Vad är det då vi reagerar på? Är det verkligen utseendet eller kan det vara något annat?
Det är kanske ledande frågor för såklart vill jag inte acceptera ett enkelt svar som överlevnadssystemet eller snarare vill förklara det ytterligare. Jag vill förresten påminna och för dem som inte vet att jag varken är någon utbildad psykolog eller beteendevetare utan läser på från internet och böcker och använder mig av metoderna Nonviolent Communication, NVC, vilket jag förklarar lite senare och Neurolingvistic Programing NLP som jag förklarar nu.
Vi upplever livet genom våra sinnen: syn, hörsel, känsel, smak och doft. Detta representationssystemkommunicerar med vårt inre. Ser vi något som sticker ut från det normala tittar vi extra mycket, om vi åker för bi en olycksplats t.ex., för att sedan ta beslut om vad vi ska göra. Hör vi något ljud som avviker det normala lyssnar vi noga för att hämta mer information om fara eller ej. Själv måste jag skapa ett nytt beteende vad gäller att gå över gator då jag sällan ser mig för utan går på ljudet men med dagens elbilar hörs de knappt, jag hör alltså inte faran. Om vi varken ser eller hör är riskerna stora att vi rentav dör.
Det mänskliga överlevnadsstrategierna
Då jag studerat och filosoferat kring våra överlevnadsinstinkter har jag samtidigt försökt formulera dem i några korta teser med snabba enkla förklaringar:Vi gillar dem vi liknar. När vi befinner oss i en viss grupp har vi en form av vokabulär och i andra sammanhang andra typer av idiom. Kommunikationen blir då enklare när vi liknar varandra och vi gillar således varandra. Det gäller också kroppsspråk. Vi härmar ofta varandra.
1 Vi gillar dem vi liknar. (godtar, ej hot) När vi befinner oss i en viss grupp har vi en form av vokabulär och i andra sammanhang andra typer av idiom. Kommunikationen blir då enklare när vi liknar varandra och vi gillar således varandra. Det gäller också kroppsspråk. Vi härmar ofta varandra. Gillar lika
2 Vi gillar det vi känner igen. Har du varit på en längre resa är det ofta skönt att komma hem.
3 Vi är alltid riktade. Tittar vi på nyheter/film blir vi påverkade av det vi ser.
4 Vi försöker alltid göra världen förståelig. Vi gissar ofta varför andra säger och gör saker för att förstå.
5 Vi vill alltid spara energi. Vårt automatiska lärande. När vi lär oss cykla tar det mycket koncentration av oss men efter övande gör vi det utan att tänka på det. Vi kallar detta också för lathet men skulle lika gärna kunna grunda sig på behovet enkelhet.
6 Vi blir alltid bra på det vi gör. Om vi röker är det inte bara för att vi är beroende av nikotin utan har också skapat en vana som gör det enkelt för oss. Idrottare tränar repetitivt, många gånger för att bli bra på det de gör.
Som jag skrev ser jag det som teser för att det kanske inte alltid är på det här sättet och bör ifrågasättas för att skrivas om till något som ger ännu mer klarhet i vårt beteende. Jag läste något klokt om att den moderna etologin (beteendelära) blir aldrig bättre än vår föreställning om världen. D.v.s. för 200 år sedan visste man en del om kroppen men inte allt för att i nutid veta mer för att om sisådär år 2200 veta ytterligare mer. Vi kan stoppa in klimatet i samma resonemang. För 200 år sedan visste forskarna de tidigare forskare dokumenterat och dragit slutsatser av. Idag har vi datoriserade modeller som vi kan dra andra slutsatser av för att år 2200 ha gigantiska datorer eller något annat där ytterligare slutsatser kan dras.
Slaveriets historia
I den här undersökningen har jag stött på något som sällan eller aldrig tas upp kring rasism nämligen slaveriet som den verkligen var. Jag tror att det kan finnas som grund för dess betydelse och vill studera det närmare. I det här fallet vill jag påpeka att jag verkligen inte är historiskt bevandrad och det material som nedan presenteras är sammanställt av mig från Nationalencyklopedin NE. Då dess tillförlitlighet är hög i stort vill jag ändå vara lite skeptisk till deras artiklar då det är en sammanställning av diverse artiklar och historiska dokument, har jag kompletterat med Wikipedia, med många referenser, för att få en mer nyanserad och förhoppningsvis mer korrekt bild.
Slaveriets definition (NE)
NE inleder med en bred definition. Hushållslaveri och arbetsslaveri. Distinktionen dem emellan är att hushållsslavar löd under en enskild eller familjer och arbetsslavar löd under staten eller en större ägare för industriell produktion eller odlingsarbete. NE konstaterar att detta är ett globalt fenomen och går hand i hand med civilisationers uppkomster. Utpräglade slavsamhällen har funnits i Afrika, Kina, Indien, Mesopotamien, Amerika (både syd och nord), Egypten, Grekland, det romerska riket och Ryssland. Förfarandet från fri människa till slav fortfor genom krigsfångenskap, kidnappning eller oförmåga att betala skulder. Avkomlingar blev ägarnas egendom.
Antikens slaveri (NE)
Vad gjorde då slavarna? I min tanke så kan jag bara se framför mig de egyptiska relieferna där slavdrivare piskar på slavarna som drar stora stenblock. Så var det inte alltid. Enligt NE
Kunde slavarna ha ganska ansvarsfulla arbetsuppgifter t.ex. handel, hantverk, bankväsen, upprätthållande av ordning. Både slavar och fria medborgare arbetade tillsammans. Vem som helst kunde råka i slaveri, genom kidnappning och liknande, men också köpas fria. Detta var reglerat i Greklands lagar och finns nedtecknade från ca 600 f.Kr.
I det romerska riket ökade antalet slavar genom de segerrika krigen. De slavar med utbildning användes ofta som sekreterare, lärare och läkare. Dessa slavar var inte lika hårt hållna som de grekiska och avkomman (sönerna) kunde bli romerska medborgare. Vid den tidiga kejsartiden då frigivning var vanligt ledde det dock till restriktioner för vissa slavar då dessa kunde sätta sig upp mot ledningen vid en frigivning. Dessa var gruvarbetare, gladiatorer och lantarbetarslavar. Från det någorlunda fria slaveriet kom det under senare delen av antiken att formas till ett mer livegen karaktär.
I Asien var det lite hårdare tag vad gäller slaveriet, noterat från ca 1000 f.Kr. till 250 e.Kr. Här hade man institutionaliserat och utvecklat slavsystemet till skuldslavar, slavräder, ärftligt slaveri och krigsfångeslaveri. Man räknar med att några hundra tusen var slavar vid den här tiden.
I buddistiska skrifter från ca 400 f.Kr. fanns det slavar vid furstehov, hos köpmän och bondehushåll. I vediska skrifter (1000 f.Kr.) benämns dessa som dasa, en person som är underkuvad. Detta existerade parallellt med hinduiska kastväsendet och kunde tillhöra vilket kast som helst även om det var ovanligt att högkastiga blev dasa. Detta slavsystem hade ungefär samma förfarande som Kina och Europa där man kunde födas in i slaveriet, skuldsättas, dömas i domstol eller bli tagen som krigsfånge.
Slaveri efter antiken (NE)
I Norden hade vi fram till 1300-talet vad vi kallar för trälar och var likt de ovan satt i slaveri av liknande anledningar såsom straff eller krigsfångskap. Vikingarna handlade med slavar vid nordatlantens kuster och läng de ryska floderna. Gävträlen var den frivilliga varianten frammanad av fattigdom och olika beroendeförhållande utvecklades. Träldomen försvann gradvis under äldre medeltiden ersattes av legohjon. En del trälar fick jordbruk och blev fria efter ett par generationer. Träldomens upphörande i Norden förklaras med att andra mer lönsamma sätt ett nyttja arbetskraft tog över.
Förfarandet i Europa såg i princip ut på samma sätt dock utvecklades en storskalig slavmarknad runt Medelhavet och Svarta havet. På Krimhalvön bedrevs det handel till muslimerna i Egypten för att bli slavsoldater. På Pyreneiska (Spanien/Portugal) halvön handlades med moriska fångar och i slutet av 1400-talet kom importen av svarta att öka. Till italienska hushåll handlades tatarslavinnor vilket fortfor runt Medelhavet fram till 1700-talet.
Slavhandel över Atlanten (NE)
Spanien satte den västindiska och centralamerikanska urbefolkningen i tvångsarbete i gruvor och jordbruk. Många dog efter en kort tid och ersattes då, ca 1520, med svarta slavar från Afrika. Spanjorerna fraktade inte själva slavarna utan erhölls av Portugal. Denna ”budkavle” lämnades först sedan till fransmännen och sedan till britterna. Här startade den man kallar för triangelhandeln. Detta innebar att slavar togs till Central- och Nordamerika, härifrån fraktades diverse råvaror som tobak, socker och bomull m.m. för att förädlas till färdiga varor, tyger och vapen t.ex., i handel mot nya slavar. Slavarna förmedlades vanligen av afrikanska makthavare och slavjägare genom raider eller krigståg.
Lite snabb fakta (NE)
Man räknar med att vid den 6 veckor långa transporten över Atlanten, dog ca 15%. Har även sett siffror upp mot 2/3. Skeppen kunde ta flera hundra och surrades fast med största möjliga vinst i åtanke. Det var smutsigt och ohygieniskt. 75% var män och 25% var kvinnor och barn. Detta började i början av 1600-talet och expanderade med bomullsodlingarnas expansion under 1800-talet. 1860 fanns det 4,4 miljoner slavar och man beräknar att ca 11 miljoner fraktats över totalt varav 300.000 till Nordamerika, USA. 5% av den vita befolkningen ägde slavar och var den utlösande faktorn till amerikanska inbördeskriget. Slaveriet förbjöds 1865. Dock kan orsaken snarare finnas i moraliska och politiska reaktioner. De nordamerikanska slavägarna tog hand om slavarna bättre än de sydamerikanske då det var längre sträcka att frakta dessa och därmed mer kostsamt att förlora dem under resans gång. Därför tog man hand om dessa och lät de leva under mer ”drägliga” förhållanden. Det var mer lönsamt så.
Slaverhandel i den islamiska världen (NE)
Den skillnad som utmärker slaveriet mellan väst och öst skulle vara den religiösa aspekten Sharialagen tillåter slaveri utom för de rättrogna muslimerna. Detta innebär att om slavar anammar eller konverterar till islam så kan man inte försättas i slaveri. Då man föds in i slaveriet blir man per automatik muslim vilket föranledde en konstant och storskalig slavhandel från Centralasien och Afrika. Slaveriet skilde sig något från övriga världen där medelst husslaveriet utvecklats till harem vari slavinnorna fått olika rang och därmed olika inflytande vilket gett olika fördelar. Jordbruksslaveriet var också av betydelse men den största skillnaden var nog slavsoldaterna. Turkiska soldatslavar tjänstgjorde som kavallerister och i vissa arméer hade man afrikanska fotsoldater. Här beräknas att ca 4 miljoner afrikaner sålts redan före 1500. Hur många de var efter 1500 förtäljer inte texten. I södra Filipinerna förslavades 200.000-300.000 människor mellan 1770 och 1870. I Afrika expanderade slaveriet under 1800-talet med blodiga räder och slavplantag vilka bekämpades av David Livingstone (missionär och ”äventyrare” med kunskaper i latin, naturalhistoria, medicin, grekiska samt teologi) och andra missionärer. Även en del vita kolonialherrarna kämpade mot slaveriet dock begagnade sig dessa samtidigt av arbetskraften. Hur de såg på det här förklarades inte i texten men får anta att de behandlade slavarna på ett mänskligare sätt.
Religionernas påverkan på slaveriet
När vi ändå är inne på religion skjuter jag in en liten passus i sammanhanget. Kyrkan under medeltiden motsatte sig inte slaveriet, ej heller bibeln. Både GT och NT talar om förhållningen till slaveriet, att lyda sina herrar. I Koranens fördöms inte slaveriet (Wikipedia) men rättfärdigar det inte heller men uppmuntras som en god gärna att släppa dem. Därtill fanns en hel del förmildrande lagar för slavarna i den islamska världen varför ett stort flöde av dessa importerade utifrån. Likt islam nöjde sig kyrkan med att förbjuda förslavandet av kristna, men protesterade inte mot förslavandet av icke-kristna. Dasa accepterades av hinduismen ochbuddhistklostren på 800-talet skall ha haft omkring 150 000 slavarbetare.
I ett samtal med min kollega, tillika muslim, berättade jag om det här ämnet och hävdade att koranen stödde detta fenomen. Min kollega undrade då var detta stod vilket jag i stunden inte kunde besvara. Efter lite sökande kunde jag hitta en hel del hemsidor som stöd för detta. Jag inser också min okunskap vad gäller alla religiösa skrifter i den muslimska världen och övriga likväl. Jag vill understryka att jag inte på något sätt vill hitta någon syndabock för slaveriet, bara objektivt betrakta den. Jag hänvisar även till ingressen där jag berättar om min intention. Då jag ovan använt mig av NE:s text som jag antar har gjort låter jag denna stå för sig själv som ett referat och utgår från att NE gjort en god research.
Sydamerika (Wiki)
I Aztekriket användes en betydande mängd med slavar. Individer kunde sälja sig själva och slaveriet var inte ärftligt. Vid misskötsel fick slaven bära en halskrage av trä. Slavar användes också som människooffer och 1487 dödades 84000 för att inviga ett tempel.
Mayariket begagnade sig av slavar som byggnadsarbetare och även här som människooffer
Nordamerika (Wiki)
Även inhemska indianstammar höll sig med slavar vilket både handlades med och togs från andra stammar i strider.
Slaveri idag (NE)
Dagens slaveri utgörs både inom jordbruk och industri vilka lever under slavlika förhållanden intvingade på grund av fattigdom. Även krigsfångslavar och barnsoldatslavar förekommer till försäljning för olika göromål (inbördeskriget i Sudan). Trafficking är ytterligare en form av modernt slaveri. Detta förekom mer frekvent under 1800-talets andra hälft där garnisonssamhällen (militärt samhälle likt Hässleholm) växte upp. På grund av avsaknad av kvinnor importerades dessa mestadels från Kina till hela världen. Då maffialiknande organisationer under allt mer tagit över har kvinnorna blivit än mer utsatta och skyddslösa. Enligt amerikanska UD lär människohandeln uppgå till någonstans mellan 600.000-900.000 personer per år och många kommer idag från Ryssland. Skuldslaveri är ytterligare en form av slaveri där ett lån tas av en arbetsgivare som sedan inte lyckas betalas tillbaka utan blir nödd till fler lån vilka dessutom ärvs vid frånfälle. I Indien uppgick det 1981 till 2,6 miljoner personer. Barnslaveri förekommer då föräldrar säljer dessa till yrken där det inte behövs någon utbildning och där detta döljs som lärlingsplatser (inget antal). Jag vet inte om det hamnar under en annan kategori men nämnas bör kanske alla världen utrotningar av olika folkslag under 1900-talet. Jag behöver nog inte direkt peka ut några, du vet.
I FN har diverse deklarationer har upprättats för att få slut på slavhandeln men har i det samma försvårats då det finns juridiska tolknings- och definitionsproblem.
Det finns mycket mer att säga om slaveriet och hur många som lidit under detta påfund lika mycket som av val av fri vilja det minst sämsta val men jag väljer att avsluta redovisningen här med att konstatera att det varit en kolossalt omfattande handel världen över kanske mer än vi kan få veta om jag får tolka.
Lång historia kort
Ja, så här fortsätter det och miljontals människor har blivit upphandlade under årtusenden. Allt från frivilligt slaveri till oftast tvingande dito, med olika förmåner eller total avsaknad av densamma.
Kulturhistoriska strömningar och epoker
För att förstå de strömningar, som påverkat de samhälleliga uttryck som sedermera skapat verkliga handlingar, exempelvis rasbiologin, behöver vi titta tillbaka rent historiskt. Likt barnet som revolterar mot föräldrarna kan man dra parallellen till samhällets politik och kulturella uttryck. Där det råder diktatur sker förr eller senare en revolt. Alla är då glada för det tills det nya inte heller fungerar.
Dagens strömmingar skulle jag se som den pågående och så kallade klimatkrisen, MeToo-rörelsen, Flowerpower m.fl. När något orätt uppdagats, enligt det stora flertalet, blir vi så ursinniga att vi slår vilt omkring oss för en omedelbar förändring. Kanske någon hamnar i FN:s talarstol och tycker vi ska få klimatpanik eller som italienarna blev trötta på lockdown i Corona-tider och protesterade vilt på gatorna. Spridandet av dessa strömningar har eskalerat från den muntliga traditionen genom boktryckarkonsten till dagens sociala medierna. Spridningen sker idag med rasande fart. Men vi hoppar först tillbaks några hundra år i tiden.
Renässansen (ca 1400-1700) var ett svar på den Medeltida dystopin (ca 500-1500) där människor hölls fjättrade av den katolska kyrkan som satte den samhälleliga agendan. För att bibehålla denna skrämdes folkskaran med inkvisitionen d.v.s. den kyrkliga domstol medelst tortyr för att föra tillbaka de vilsna som gick i strid med kyrkans lära. Det kunde vara anhängare av olika sekter, religioner, tron på vidskepligheter, protestanter, kättare samt folkslag som judar, muslimer. Hur många som fick sätta livet till är svårt att säga då få uppgifter förekommer i historien.
Medeltidens ideal av kollektivism, religionsbundenhet och primitivism spelade ut sin roll samtidigt som Renässansen ideal individualism, sekularisering och kulturell finess blev de dominerande strömningarna. Renässans betyder ungefär pånyttfödd och syftar på den återgång till antikens konster och vetenskaper som stod för andlig frihet, vältalighet och moral. Denna pånyttfödelse skulle skapa den nya världen. Dessa ideal påverkade litteratur, konst, arkitektur, musik och vetenskap.
I början av 1700-talet ersattes eller snarare förfinades renässansens ideal och kallas då Upplysningen. Den sprang ur de enorma naturvetenskapliga framsteg som gjorts dittilldags. Detta förändrade renässansmänniskans världsbild. Newton påvisade att jorden styrdes av naturlagar och inte av Gud. Den stod också för liberala politiska idéer om mänskliga rättigheter, en fri marknad och att makten ska utgå från folket, demokrati.
Som du redan kan lista ut så kommer denna epok att ersättas av en annan nämligen Romantiken (slutet 1700-1800). Den stod för känslan, det främmande och exotiska snarare än förnuftet och samhällsnyttan från upplysningstiden. Man intresserade sig för landets historia och stod som den moderna nationalismens grogrund. Man fascinerades av naturen, fantasin, skönhet, renhet, genidyrkan, folksjälen, längtan, mystik, lidelse m.m. ”Den unge Werthers lidande” är en bok av Johann Wolfgang von Goethe och beskriver romantiken väldigt väl. Werther förälskar sig i den unga Lotte som i sin tur redan är förlovad. Werther blir deprimerad till den grad att han tar livet av sig. Tyvärr hade boken ett sådant genomslag att fler ynglingar klädde och uppförde sig som Werther och följde i sin lidelse hans exempel (den s.k. Werther-effekten). Kanske känner du till operakompositören Richard Wagner som är ett bra konstnärligt exempel på just romantiken. Hans operaverk är s.k. allkonstverk och samlar romantikens ideal, där text/musik, scenografier/utförande från scenen till salong samt operornas längd, har en baktanke och mening.
Romantiken flöt in i Realismen/naturalismen som ideal. Denna epok strävade efter ett fysisk och psykisk uttryck för att beskriva verkligheten, vad det månde vara. Reaktionen på detta blev Modernismen med uppropet som självändamål att reagera på realismen. De tyckte realisterna blev allt för sakliga och tråkiga vad gällde språkanvändningen. Postmodernismen rådde och råder då bot på detta genom att anamma realismens ideal. Således trodde man inte på upproret som självändamål utan plockade ner allt för att studera detaljerna rent vetenskapligt. F.ö. har postmodernismen ingen klar definition men om jag tolkar den så är det en blandning från andra epoker. Den reagera starkt på upplevda orättvisor, sanna eller ej, med krav på omedelbara åtgärder. Vår får se framtiden an för vidare tolkning av denna tid. Personligen skulle jag kanske kalla vår samtid för Postromantiken där känsloyttringar hyllas. Vi får se hur framtiden ser på oss.
Årtal och nyckelord för epokerna:
Antiken 700 f.Kr. – 476 e.Kr. : Kulturell uppgång, Kunskap, Filosofi, Långa samtal, Dramatik
Medeltiden 500 – 1400: Vidskeplighet, Religion, Synd, Levnadsregler, Feodalism
Renässansen 1500 – 1700: Shakespeare, Reformation, Humanism, Empirism, Universitet
Upplysningen 1700 – 1800: Läskunnighet, Utilitarism, Vetenskap, Jämlikhet, Frihet
Romantiken 1800 – 1830: Känslor, Mystik, Idealism, Folklighet, Religiös extas
Realismen 1830 – 1900: Verklighet, Objektivitet, Industri, Urbanisering, Läskunnighet
Naturalism 1850 – 1900: Beslutsamhet, Detaljer, Fallbeskrivning, Metod, Vetenskap
Modernismen 1800 –1900: Absurdism, Dadaism, Undermedvetna, Futurism, Samhällskritik
Postmodernism 1970 – Metafiktion, Ironi, Paranoia, Magisk realism, Skepticism
Rasbiologi (NE)
Nästa rubrik i denna undersökning, i jakt på klarhet om rasism och dess innebörd, lyder rasbiologi eller eugenik som betyder: ”Idén att förbättra människan genom biologisk förädling”. Det fanns två betydelser eller förfaranden för detta. Den ”positiva” behandlade föräldrars lämplighet att skaffa barn och den ”negativa” sterilisering för att minska barnafödandet av förment olämpliga diton. Efter riksdagsbeslut 1921 uppfördes Statens institut för rasbiologi i Uppsala. Som chef tillsattes läkaren och rasbiologen Herman Lundborg. Syftet var att hitta förklaringsmodeller för personer med undermåligt leverne som brottslighet, alkoholism abnormalitet, asociala beteenden. Kort sagt, för att ”motverka den svenska folkstammens degenerering”.
Det fanns en allmän uppfattning i Europa att människans natur håller på att försämras, alltså en degenerering som ingen kunnat bevisa. Under socialdemokratiska regeringen med Per Albin Hansson som statsminister fick Sverige 1934 en steriliseringslagstiftning och Bondeförbundet ställde sig bakom positiva eugeniska förslag. Alva och Gunnar Myrdal skrev om detta i sin bok ”Kris i befolkningsfrågan”. Då Hermans pronazistiska uppfattning sedermera besvärade den rasbiologiska verksamheten, valdes socialdemokraten Gunnar Dahlberg som ny chef som förändrade språkbruket samt gav institutet en mer klinisk inriktning. Vid Dahlbergs frånfälle, 1956, ändrades namnet till Institutionen för medicinsk genetik.
De eugeniska tankegångarna genomsyrade dåtidens resonemang och i viss mån överlevt in till dessa dagar och därtill praktiseras. Vi kan ju gå in och genmanipulera specifika egenskaper för förädling. För cancerpatienter kan nu mer ta emot så kallad genterapi och överleva. Vi kan sen några år ta fostervattenprov/fosterdiagnostik för att avgöra huruvida vi vill ha det blivande barnet eller inte. Dessa tankar är alltid förenade med etiska dilemman. Vem har rätt att bestämma över någon annan? Vem är bättre eller sämre? Är det naturligt att manipulera gener? Observera att jag inte nämnt dr Mengele i sammanhanget.
Rasbiologi (sammanställt från Levande historia/Wikipedia)
LH vill inledningsvis göra gällande att artikeln inte är ute efter att svartmåla enskilda personer utan mer reflektera på hur denna ”vetenskap” har sin påverkan idag. Kanske skulle man snarare kalla detta för en pseudovetenskap, då den är en blandning av vetenskap, fördomar och förakt mot dem som hotar ”gott folkmaterial” som utsågs gör en ”degenerationsfara” i samhället. Till dessa grupper hörde psykiskt sjuka, funktionsnedsatta och fattiga.
Samtidigt som idén om demokrati växte fram, sent 1700 och 1800-talet, kom också idén om ”folkets renhet” fram, hand i hand med idéer om identiteter som nationalism och folksjäl. Livet förändrades i Europa där industrierna växte fram, barnadödligheten sjönk, livslängden och befolkningen ökade. Charles Darwin kom ut med sin bok ”Om arternas uppkomst” och spädde på debatten om utveckling och arvsanlag och hur detta skulle tillämpas på oss människor. Jag vill i det samma påpeka att Darwin var starkt influerad av filosofen Herbert Spencer som myntade frasen ”survival of the fittest” (den starkaste överlever).
Sverige låg långt fram vad gällde zoologi och botanik med traditionen efter Carl von Linné. Kartläggning gjordes av människans form och spridning där begrepp som lång- respektive kortskalliga uppfanns för att klassificera oss, i vetenskapens namn förstås. Även i Sverige ökade befolkningen samt att läskunnigheten ökade, järnvägen byggdes ut och en modern press började växa fram. Samtidigt var det hårda år med fattigdom, svält och sjukdomar. Sverige låg således i fas med övriga Europa.
1842 infördes folkskolestadgan vilket kort innebar att alla barn skulle lära sig läsa, skriva och räkna. Dock stod det klart att en liten grupp var ”obildbara” vilka benämndes med uttrycket ”sinnesslöa”. Här började en slags urskiljning av människor. Då det stod klart att det fanns ”bättre” och ”sämre” i en växande befolkning ifrågasattes demokratin om dess möjliga genomförande. Vetenskapen erbjöd belägg för att skapa en nödvändig ordning och förädling av människan så att samhället inte skulle gå under.
Nödvändigheten framtvingade ”idiotanstalter” eller för att uttala det ”vetenskapligt” ”eutaniasianstalt” för att samla de sinnesslöa och göra sig av med dessa. I Schloss Hartheim utanför Linz, Österrike, gick man så långt att man inordnade gaskamrar och en krematorieugn på slottsgården. Askan tömdes i Donau.
I Sverige skapades sällskapet för rashygien 1909 och lobbade fram ett institut, som tidigare sagts, 1922 med Herman Lundborg som chef. Här avrättade man inte de sinnesslöa utan skapade 1934 en steriliseringslag för att stävja ”problemet”, vilka bestod av samer, romer, resande och funktionsnedsatta medelst den ”negativa” eugeniken. Man räknar med att ca 30.000 har fått genomgå sterilisering mot sin vilja (kanske att jämföra med Kinas enbarnspolitik där kvinna tvångssteriliserades efter första barnet). I andra fall är det av så kallad ”fri vilja” vilket innebar att om man skulle få bli utskriven från en anstalt så var man tvungen att genomgå en sterilisering. På dessa anstalter utfördes också experiment såsom det kända kariesexperimentet på Vipeholm i Lund. Tidigare fanns det en hoper experiment för att ”förbättra” de ”sinnesslöas” mentala hälsa t.ex. kalla bad, lobotomeringar, elchocker m.m.
Synen på människor förändrades och rasbiologin förlorade i trovärdighet med tiden och lagen om sterilisering avskaffades 1973. På 1950-talet ifrågasattes anstaltsvården alltmer och personer med funktionsnedsättningar skapade egen intresseorganisation FUB som verkar för en integration i samhället. I och med detta minskade de ”sinnesslöa” i samhället.
Ellen Key
I texterna som jag refererar passerar flera namn förbi som varit del av utvecklingen av rasbiologin. Ett namn var Ellen Key som med sina idéer påverkade den svenska politik- och kultureliten. Jag vill lyfta fram henne då hon också intresserar mig utifrån ett feministiskt perspektiv samt visar kopplingar till andra filosofer som påverkat de samhälleliga strömningarna. Några ord om henne:
Ellen Key växte upp i ett liberalkristet hem, och kom under uppväxten att ifrågasätta både den statskyrkliga kristendomen, liksom de pietistiska väckelserörelserna. Från 1879 studerade hon bland annat Charles Darwin, Herbert Spencer, T.H. Huxley och Ernst Haeckel. På hösten samma år träffade hon både Huxley och Haeckel i London. Haeckel, tysk biolog och filosof var präglad av naturvetenskaplig och evolutionistisk kunskap och förespråkade ett monistiskt synsätt, doktrin inom filosofin att allt som existerar ytterst är av ett och samma slag, som kom att inspirera Ellen Key.
År 1896 vände Key sig mot den borgerliga kvinnorörelsen i broschyrerna Missbrukad kvinnokraft och Kvinnopsykologi och kvinnlig logik. Där hävdade hon sina från socialdarwinisten Spencer hämtade idéer om att kvinnan under utvecklingens gång förvärvat egenskaper som skiljer henne från mannen inte bara biologiskt utan även känslomässigt och intellektuellt. ”Kvinnors känslighet, kärleks- och omsorgsförmåga bör komma hela samhället till godo, men då ska kvinnorna inte fördärva den kvinnliga egenarten genom att tävla med männen.” Key förordade naturenliga arbetsområden för kvinnor men krävde samtidigt full valfrihet för individen i fråga om utbildning och yrkesval. (NE)
Liksom många i hennes samtid anslöt hon sig till lamarckismen som hävdade att förvärvade egenskaper kunde ärvas. I hennes optimistiska syn på människans utveckling skulle individens ”livsstegring” leda till altruism och medmänsklighet, men eftersom människan, enligt den monistiska evolutionismen, utvecklas biologiskt, socialt och andligt måste även samhället ta ett ansvar för sina medborgare i sin helhet. Ellen Keys syn på eugenik skall alltså sättas i denna kontext, och var inte ovanlig hos evolutionisterna.
Likt många andra intellektuella och politiskt aktiva vid den här tiden intresserade sig Ellen Key för frågor om vad som då kallades rashygien. Exempelvis skriver hon i sin bok Barnets århundrade att:
”Obotligt och ytterligt missbildade barn bör avlivas i deras eget intresse: Framtidens humanitet kommer troligen att visa sig sålunda, att läkaren – under ansvar och kontroll – smärtfritt släcker sådana liv.”
Hon förespråkade även att vuxna med ärftliga psykiska eller fysiska sjukdomar, och kriminella ska hindras från ”att fortplanta sig så att dess egenskaper icke må gå i arv till någon avkomma.” Att dessa tankar skulle ha fått Ellen Key att ekonomiskt stötta Herman Lindborgs Svenska folktypsutställning 1919, vars främsta syfte var att propagera för rasbiologi är ett ofta upprepat påstående, men om det verkligen var så är omdiskuterat. Dock förekom ett fotografi av henne i utställningen, som ”ett gott exempel”.
Tankar om rashygien anammades av delar av Sveriges Socialdemokrater, som 1934 stiftade en lag om tvångssterilisering. Året innan hade nazistiska NSDAP stiftat en liknande lag, vilket innebar ett storskaligt rashygieniskt program och senare även ett omfattade bruk av eutanasi dvs dödshjälp på medicinsk väg. Barnets århundrade var en mycket populär skrift i Tyskland, och det finns en diskussion inom den tyska akademin kring vilken roll Keys idéer spelade för hur det rashygieniska programmet utvecklades i Nazityskland. (Wiki)
Lina Sandell
En liten anekdot i korthet för att visa på hur våra strömningar genomsyrade hela samhället även inom kyrkan. Lina Sandell Berg var en känd prästdotter och skriv många sånger b.la. ”Blott en dag” och ”Tryggare kan ingen vara”. En mindre känd hette ”Där uppe ingen död ska vara” och handlar om Svarta Sara som egentligen hette Mazahr Makatemele och kom, via missionärer, till Kalmar som 16-åring 1862 tillsammans med sina systrar. När hon döptes fick hon namnet Sara och svart kom från hennes hudfärg. Lina inspirerades av henne och skrev en sång som skildrade Svarta Saras sista dagar. Så här går texten:
Kyrkans tidning Etnografiska museet
Analysmetoder:
Det sista jag ska lägga till innan rasismens definition är lite analysmetoder vi kan ha nytta av och gör det i korta ordalag. För dig som vill veta mer går jag igenom dessa i podden ”Ogenomtänkt pr 25” eller surfa in på superkommunikatören.se för att få metoderna i sin helhet.
Jag börjar med att i korthet presentera Neurolingvistic Programing, förkortat NLP. Detta är en samling med metoder och förklaringar för att förstå våra inlärda processer och hur vi kan lära om för att alstra nya resultat. I det här kittet ingår ordens betydelse och de omedvetna synonymer som vi har. NLP förklarar representations-systemet d.v.s. hur vi upplever världen med våra sinnen. Syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Oftast är ett av de här ett dominant sinne hos oss. Låt säga att tre personer med olika dominans går på en och samma konsert. Den syn-dominante kommer förmodligen att säga: -Whow, vilket ljusspel! Den hör-dominante: -Vilket ljud och vilken fantastisk bas! Emedan den känslo-dominante kanske uttrycker: -Jag kände ljudet dunka i bröstet!
Som du ser har vi olika sätt att förklara en och samma händelse med olika ord som beskrivning. Detta i sig kan leda till konflikter om vi prompt vill vara överens och inte kan ta in att vi har olika sätt att uttrycka oss och dessutom med vetskapen var det kommer ifrån. Det finns mycket mer att säga om NLP t.ex. vad gäller frågeformuleringar, inre bearbetningar, medvetenhet om inre regelverk och föreställningar m.m. och får säkert anledning att komma till det men nöjer mig här.
Nästa metodik är min favorit, Nonviolent Communication, NVC. Den består i stort av fyra komponenter och två teser, nämligen:
Observation, under denna punkt betraktar man företeelsen och beskriver situationen neutralt d.v.s. utan tolkningar, värderingar och bedömningar t.ex. vasen är ful (bedömning) vs vasen är vit (observation).
Känsla, här letar vi på den känslan som ett scenario stimulerat till och skiljer på känsla och beskrivning t.ex. jag känner mig misslyckad (beskrivning) vs jag känner mig ledsen (känsla).
Behov, ett abstrakt ord som beskriver en konkret handling. Skillnad mellan behov och strategi t.ex. Jag har behov av att springa (strategi) vs Jag har behov av att röra mig (behov, inte det exakta utförandet utan kan gälla dans, löpning, simning m.m.)
Önskemål (strategi), Vi skiljer här på önskemål och krav (låsta till en strategi) t.ex. Du måste fixa bilen i morgon. (kan upplevas som krav och att det är en viss person som ska fixa den) vs Vill du fixa bilen i morgon eller ska jag fråga grannen? (Ett önskemål ställt med vetskap om frivilligheten och möjligheten till andra strategier där vi inte har föreställningen om att ett utförande måste ske på ett sätt).
NVC-teser:Vi vill bidra om vi upplever det som frivilligt.
Det vi gör är ett försök att tillgodose ett behov.
Jag låter dig begrunda detta med denna modesta förklarin. Som boktips kan jag ge: ”Ett språk för livet” av Marshall Rosenberg och finns på https://www.friareliv.se kan också, med värme, rekommendera Liv Larssons böcker, en riktig guldgruva. Nog med reklam.
Vad är konflikt?
Det jag först lagt märke till i många samtal och debatter är att konflikten i första hand beror på att vi inte har en gemensam definition av ämnet, oavsett vad vi pratar om. Det kan gälla vilket ämne som helst. Feminism/maskulinism, rasism som nämnts, sexism, rättvisa, fascism, prostitution, ideologier, seriösa aktörer (t.ex. långivare), politiska inriktningar, identitet, relation/äktenskap m.m. Alla är bara bedömningar med avsaknad av gemensam definition.
Även om vi skulle ha en gemensam definition tillkommer våra associationer och relationer/upplevelser kring orden. I en workshop jag hade för några år sedan gjorde vi ett experiment utifrån detta. Vi skrev ned ordet pengar i mitten på en A4 och skrev 10 synonymer till detta ord. Vi fick många förslag. Min kärva inställning till pengar präglade de bedömningsvis dystra valet av synonymer, på grund av diverse dåliga affärer, emedan en annan älskade dem varpå synonymerna var av hoppfullare karaktär. Detta lärde mig att oavsett om vi är överens om definitionen kommer det ändå att finnas små skillnader i upplevelsen som påverkar ordvalet och inställningen i samtalen eller debatterna. Min inställning är således att vi alltid är i konflikt även om vi till det yttre verkar överens.
Det kanske kan verka lite negativt att bära den här inställningen men faktum är de gånger jag råkat, med förvåning, in i konflikter har detta hjälpt mig som förklaring för att åter kunna få kontakt med motparten och skapa förståelse. Sen erkänner jag villigt, att i ett affektivt tillstånd är det inte det lättaste att komma ihåg detta. Att automatisera nya insikter till nya reaktioner tar sin tid, jag fortsätter träna likt Edison. Åter till frågan.
Vad är rasism? Vad betyder det?
Nu har vi kommit fram till att försöka definiera ordet. Jag har här titta på lite olika betydelser från olika källor däribland Nationalencyklopedin, Wikipedia, Svenska Akademins ordbok, Levande Historia och prövat dessa mot utvalda exempel hämtade från privatlivet och media på internet och bolla detta mot de ämnena jag tidigare pratat om.
Enligt Nationalencyklopedin (NE) kan ordet ras betyda: ”undergrupp inom en art vilken har utseendemässiga eller fysiologiska särdrag som skiljer den från andra undergrupper inom arten.” Då vi kommer till ordet rasism(även detta enl. NE) står 5 (6) kriterier som grund för att uppfylla betydelsen av rasism i strikt europeisk bemärkelse:
- Uppfattningen att det är rimligt att dela in människor via yttre kännetecken.
- Antagande att det finns samband mellan yttre kännemärken och nedärvda mentala, intellektuella, beteende och moraliska anlag.
- Antagande att dessa är gemensamma för alla av respektive ras.
- Övertygelsen att raserna låter sig klassificeras hierarkiskt beroende på kvaliteterna av nedärvda drag.
- Föreställningar att medlemmar av högre ras tillåts dominera, exploatera och t.o.m. förinta underlägsna raser.
Längre ned i texten står ytterligare förklaring vilket jag sammanfattar här som egen punkt:
- När det rör sig om allmän attityd, motvilja mot medlemmar av grupp som beskrivs medelst fysiska, kulturella och beteendemässiga karaktärsdrag utan hänsyn till individuella medlemmars karaktärsdrag.
NE påpekar att ordet främlingsfientlig kan vara ett bättre ord i dessa sammanhang. Personligen skulle jag använda mig av ordet fördom i den betydelsen att vi har föreställningar om vår omvärld vilket i sin tur kan ha med vår överlevnadssystem att göra. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rasism
Vad säger då Wikipedia om detta, https://sv.wikipedia.org/wiki/Rasism :
- Rasism definieras i allmänhet som system av föreställningar, tro och ageranden som baseras på en världsbild eller ideologi där människan delas upp i raser som kan rangordnas i en hierarki baserat på särdrag som anses som medfödda eller oföränderliga.
- I en vidare bemärkelse kan rasism också definieras som fördomar, diskriminering eller aggression, riktad mot en grupp eller individ, som baseras på föreställningen om olika raser.
Slutligen från Svenska Akademins Ordlista https://svenska.se/tre/?sok=rasism&pz=1
- Åskådning som hävdar att människor med olika yttre egenskaper har olika värde.
Kort och koncist från SAOL. En liten definition till och detta från Levande Historia:
- Vanligt förekommande uppfattning är att det handlar om intolerans mot olika grupper på grund av etnicitet, hudfärg, kultur eller religion. Inom forskningen finns många olika perspektiv på och definitioner av rasism. Att det handlar om intolerans mot en grupp människor är dock gemensamt för de flesta vetenskapliga perspektiv och uppfattningar om rasism.
Nu när vi fått lite kött på benen vad gäller ordets betydelse vill jag titta lite närmare på dess metadata d.v.s. underbetydelserna. Jag kan ju observera den hätska stämning som uppstår vid olika tillställningar där detta ord förekommer. Därmed kan jag tro att det är väldigt starka känslor involverade. Således är min gissning att de berörda upplever sig kränkta för något och kanske med tanke på sin historia. Observera att detta inte är en känsla, som jag ofta hör, att någon känner sig kränkt. Nej, likt ordet rasism är det en bedömning och en känslokopplad sådan. Med anledning av det vill jag som nästa steg försöka förklara hur våra känslor, behov och överlevnadsinstinkter fungerar eller i alla fall ge teser på möjliga förklaringar. Observera att jag vill att du som läsare inte ska tro på mig utan bara ta del av vad jag bidrar med, testa förklaringarna och ifråga sätta dem. Finns det någon relevans?
Nu behöver det inte vara rasism i alla lägen som har den här innebörden. Jag följer både massmedia och alternativa fria diton där detta ord används som ett ess i rockärmen för att misskreditera en motståndare, och det utan egentlig hänvisning till en enad innebörd. Jag kan förvånas över detta då jag sällan eller aldrig hör några förklaringar med inriktning enligt ovan och heller inte kan riktigt komma på vad dennes definition är. Därför tänker jag att i en tv-debatt vore det lämpligt att förklara det innan debatten sätter igång, så alla är med på banan; reportrarna, debattörerna och tv-tittarna.
To be continued…